ARVIKA DEL 3

På fredagen var det jättefint väder hela dagen! Det gick inte att vara på campingen alls för att det var så dödligt varmt där. Men inte alls långt borta fanns det en liten "park" där det var mer skugga och där det blåste lite. Satt där mest hela dagen.

Gick till festivalområdet och såg Markus Krunegård i brist på annat att göra. Ingen jag lyssnar på, men kul att kolla på ändå. Gillar inte hans musik men älskar hans personlighet! Verkar vara så söt. Såg honom i ett avsnitt av "de kallar oss artister" en gång då han var med. Supersöt.

Efter Markus Krunegård gick vi och "kollade" på Hästpojken som spelade borta vid Apollo. Efter första låten tänkte jag "märks verkligen att vem som helst kan göra musik" hahaha! Det lät skit. De andra låtarna var dock lite bättre. Men njae, inget vidare inte. Gick tillbaka till campingen/parken och väntade på att tiden skulle gå tills Owl Vision skulle spela.

Le Corps Mince De Françoi spelade innan på andra sidan. (Fanns två scener inne i orion) Inga jag planerade att se men blev så ändå när jag stod och väntade på Owl Vision. Hade läst om dem lite innan och kollat på deras bilder. Tycker de verkar mycket häftigare än vad dem var. De ser väldigt experimentella ut. Live var dem skittråkiga. När det slutat spela ställde sig alla vid scenen där dem hade spelat. Verkligen alla, förutom typ jag och 6-7 till. Hahah så jävla roligt. Alla trodde att Owl Vision skulle spela där och så trodde dem att de fick "så bra platser" Haha! Skadeglädjen är på topp alltså.

Owl Vision var det bästa på hela Arvika. Lätt! Har tjatat om honom ett tag nu, haha, men så blir det lätt efter en spelning som är så bra. Hade verkligen inte förväntat mig att det skulle vara så speciellt. Hade bara hört några låtar innan som jag tyckte var bra, men inte SÅ bra att jag skulle tro att det skulle vara bättre än tex. Ellen Allien eller The Twelves, vilka var de två jag såg fram emot mest. Får ni chansen att se Owl Vision någon gång, gör!


Efter Owl Vision gick vi till Apollo och kollade en halvtimme på Familjen. Började bra med It began in Hässleholm men tyckte det blev lite tråkigt sen. Speciellt när "gästartisten"/tjejen kom upp på scenen. Det är ju Johan man vill höra, inte nån annan! Hann itne höra någon av mina favoritlåtar i heller eftersom jag var tvungen att gå iväg för att se The Twelves.


Inte en jävel stod vid staketet när jag kom och jag tyckte nästan lite synd om dem. Men efter en liten stund kom det några till i alla fall, haha. Tur det. Trodde faktiskt att det skulle vara mycket folk på denna spelningen, speciellt eftersom de var Arvikas "slammer"artist och fick en extra spelning i Stockholm. Menne, nä, tydligen inte? Hur som helst, The Twelves var skitbra! Näst bäst på arvika! Blev överlycklig av alla remixer på Daft Punk. De öppnade upp allting med Harder, better, faster, stronger! Sen fick man höra lite Face to face samt Around the world. Lyckan? Älskar även deras remix på Fever Rays "Seven" vilket jag också fick höra! Himla fint.


Efter The Twelves var jag sjukt trött och hade framförallt jävligt ont i fötterna. Hade egentligen planerat att se Miike Snow efter att Casey Spooner från Fischerspooner twittrat så gott om hans spelning nyligen. Så lite synd, men det man inte vet lider man ju inte av, eller hur var det?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0